Uppsatsen undersöker nÄgra svenska populÀrvetenskapliga framstÀllningar av Darwins idéer under halvseklet efter publiceringen av On the origin of species. De publikationer som studeras mest ingÄende Àr Ny illustrerad tidning och Verdandis smÄskrifter. Med hjÀlp av Ludwik Flecks vetenskapssociologiska tankar, jÀmte ett antal andra perspektiv pÄ polulÀrvetenskapens form och funktion, resonerar jag om populariseringarnas folkbildande och stundtals politiska syften och sÀtt att presentera en omstridd teori som ovedersÀgligen sann. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en översikt över populÀrvetenskapens historia i Europa och Sverige..

I kursplanen för Àmnet historia pÄ grundskolan stÄr skrivet att undervisning bl.a. ska ge eleverna möjlighet att utveckla sitt historiemedvetande, ge dem kunskap om hur historia kan anvÀnda för olika syften samt att eleverna ska fÄ kunskap om hur historia skapar identitet hos individer. Syfte med denna undersökning Àr att utifrÄn historiemedvetande, historiebruk och identitet jÀmföra hur tre olika lÀroböcker ( SO-S Historia del 4, Historia PunktSo och Levande Historia) gestaltar förintelsen och avgöra vilken som Àr lÀmpligast att anvÀnda i undervisningen om förintelsen utifrÄn de kursplanmÄl som historiemedvetande, historiebruk och historieidentitet . Historieböckerna SO-Historia del 4 och HistoriaPunktSO Àr de tvÄ historieböcker som pÄ olika sÀtt gestaltar förintelsen genom dessa tre historiska begrepp.

Denna uppsats behandlar tidskriften PopulÀr Historia. Tidskriften anvÀnds av mÄnga skolor och jag har sjÀlv anvÀnt den i undervisningen. Dock undrar jag om den har en historiesyn som ligger i samklang med kursplanen för historia A pÄ gymnasiet. För att fÄ en bra bild av bÄde PopulÀr Historia och kursplanen redogörs de för separat. Tidskrift och kursplan jÀmförs sedan och skillnader respektive likheter presenteras.InnehÄllet i tidskriften visar sig inte vara helt i samförstÄnd med kursplanen utan skiljer sig pÄ mÄnga punkter.

Syfte med detta arbete Àr att se vilken sorts kunskap tonÄringar frÄn ex Jugoslavien har om hemlandets historia dÄ de vÀxer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande pÄverkas av det. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en bild av hur historia skrivs i de lÀnder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta lÀromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades Àr medvetna om sin dubbla identitet. DÀremot pÄverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemlÀnder..

Ordet jude Àr i Sverige ett vÀrdeladdat ord. Med arvet och karaktÀren följer en tung historia, en historia som en jude inte kan vÀlja bort. Identiteten bestÄr av en blandning av det svenska och det judiska. Genom att hjÀlpa unga att finna en starkare judisk identitet ska de stÄ emot antisemitiska pÄhopp och vit-makt propaganda..

Syftet med detta examensarbete Àr att utforma en blogg som kan fungera som ett verktyg för kommunikation kring historia. Bloggens mÄlgrupp Àr elever pÄ grundskolans senare Är och intentionen med bloggen Àr att den ska stimulera ett intresse av historia sÄvÀl som ett historiemedvetande hos dess lÀsare. Arbetet grundas i en kvantitativ enkÀtundersökning kring mÄlgruppens intresse av historia och bloggar. Resultatet av arbetet Àr en, i teorin, uppbyggd blogg vid namn ?Historiabloggen?.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur elever i grundskolans Är 9 upplever och förhÄller sig till historia, i och utanför skolan. En anledning till detta syfte Àr att historia ska bli ett kÀrnÀmne pÄ gymnasiet 2007. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkÀtundersökning dÀr sammanlagt 81 elever fördelade pÄ fyra skolklasser i tvÄ geografiska omrÄden i Dalarna besvarat en rad frÄgor. Resultatet belyses ur olika perspektiv, ett utifrÄn elevernas bostadsort, ett annat utifrÄn kön och ett tredje - det som frÀmst fokuseras i uppsatsen - utifrÄn elevernas förmodade programval till gymnasiet.Undersökningens resultat visar att det finns skillnader mellan eleverna beroende av vilket perspektiv som tas som utgÄngspunkt. Ur ett könsperspektiv framkommer det att flickorna förhÄller sig nÄgot mer positiv till historia Àn vad pojkarna gör.

Undersökningen anknyter till SkÄnes danska förflutna. Riksdagen Är 1720 bildar en bas för undersökningen, dÀr de skÄnska deltagarnas agerande ska hamna i fokus. Deltagandet kommer att följas utifrÄn en diskussion kring statsbyggnadsprocesser och kollektiva identiteter, dÀr jag Àr intresserad av att undersöka om det finns nÄgot i de skÄnska representanternas sÀtt att uttrycka sig som gÄr att hÀrleda till deras tidigare danska rikstillhörighet..

Syftet med detta examensarbete har varit att med hjÀlp av litteraturstudier samt empirisk undersökning se huruvida styrdokumenten i gymnasieÀmnet historia pÄverkats av det rÄdande samhÀllsklimatet. Fokus har legat pÄ 1900- talet, men det har Àven ingÄtt en historisk bakgrund, dÄ nuet ej uppstÄr utan ett förflutet. Den regionala historiens betydelse i undervisningen har undersökts med hjÀlp av den empiriska studien som bygger pÄ djupintervjuer, den vetenskapliga metod, som anvÀnts med verksamma historielÀrare. Resultaten visar att styrdokumenten kan ses som en spegling av samhÀllets syn pÄ historia. GymnasieÀmnet historia har anvÀnts för att fostra lojala samhÀllsmedborgare, förr med nationalistiska förtecken, och i vÄr tid demokratiska individer i ett globaliserat samhÀlle..

Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att klarlÀgga högstadieelevers intresse av historia samt deras intresse för omvÀrlden. Jag har utgÄtt ifrÄn ett elevperspektiv för att utreda elevernas uppfattningar av historia med avsikt att vÀcka tankar om hur pedagoger kan skapa intressevÀckande ingÄngar i historieundervisningen för att öka förutsÀttningarna att höja elevernas historieintresse. Min erfarenhet Àr att nÀr elever upplever undervisningen som intressant, relevant och meningsfull ökar motivationen att lÀra sig. Jag har anvÀnt mig av en kvantitativ enkÀtundersökning för att klargöra högstadieelevers intresse av historia och omvÀrlden. DÀrtill har jag Àven utgÄtt ifrÄn tvÄ kvalitativa gruppdiskussioner för att fÄ mer uttömmande svar av informanterna.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur invandrarelever reflekterar sin uppfattning om vÀsterlÀndsk historia i sin egen. Hur de uppfattar att lÀsa om svensk och europeisk historia och hur det pÄ nÄgot sÀtt pÄverkas av den historiska verkligheten i deras ursprungsland. Vidare försöker den hÀr studien urskilja vilken pÄverkan deras arv har för förstÄelsen av vad som lÀrs ut i deras skolor. Denna uppsats tar Àven en nÀrmare titt pÄ hur de vill att undervsningen ska vara för att mer berika deras lÀroprocess. I anslutning till det, försöker uppsatsen att diskutera möjliga hinder för att uppnÄ sÄdana teoretiska ideér i den nuvarande skoldebatten i Sverige 2013..

Sammanfattning Historia blev ett kÀrnÀmne pÄ gymnasiet 2011, vilket innebÀr att Àmnet nu Àr obligatoriskt Àven pÄ yrkesprogrammen. Syftet med föreliggande arbete har varit att kartlÀgga och analysera hittills gjorda erfarenheter av implementeringen av historia som kÀrnÀmne. KartlÀggningen genomfördes vÄrterminen 2011 genom att fyra lÀrare som undervisar pÄ den nya kÀrnÀmneskursen Historia 1a1 intervjuades. Det framkom att lÀrarna sÄg det som positivt att historia blivit ett kÀrnÀmne. Samtidigt menade de att Historia 1a1 har för fÄ undervisningstimmar, vilket ansÄgs medföra svÄrigheter att ge eleverna förstÄelse för den historiska utvecklingen.

"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.

Denna studie Àr en brukstextanalys av tre samtida historielÀroböcker för gymnasieelever. Studien Àmnar att redogöra för hur kvinnan beskrivs i lÀroböcker för historia och vad det i sin tur har för betydelse för historia som obligatoriskt Àmne pÄ gymnasiet. Studien utgÄr frÄn ett genusperspektiv och för ett resonemang kring hur kvinnohistoria presenteras i de olika lÀroböckerna och hur genusperspektivet anvÀnds för att förklara historia. I studien presenteras begreppet (be)skrivning som redogör sÀrskiljandet pÄ mannens och kvinnans historieskrivning i lÀroböckerna och visar pÄ vilken inverkan denna (be)skrivning kan ha för förstÄelse av historieskrivningen..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka innehÄllet i artiklarna i en historisk tidskrift med hjÀlp av en kvantitativ analysmetod. Den tidskrift som valts till undersökningen Àr den största historiska tidskriften just nu; Allt om Historia.Med utgÄngspunkt i den övergripande frÄgestÀllningen: ?Vad Àr innehÄllsmÀssigt de högsta kriterierna för att ett Àmne ska hamna pÄ omslag/uppslag? och finns det ett mönster i val av artiklar i tidskriften Allt om Historia och i sÄdant fall hur yttrar det sig?, genomförs en kvantitativ innehÄllsanalys utifrÄn 58 variabler. Totalt undersöks 496 artiklar i 62 nummer av Allt om Historia mellan Ären 2005 och 2010.Uppsatsen utgÄr frÄn teorier om historiebruk och framing framförda av bland annat historikerna Ulf Zander och Klaes-Göran Karlsson samt medieforskarna Karin Wahl-Jorgensen, Thomas Hanitzschs  och sociologen Todd Gitlins.Undersökningen visar att den typiska artikeln i Allt om Historia med största sannolikhet utspelar sig i Europa, vanligtvis i Sverige och att den handlar om en kunglighet, som oftast Àr av det manliga könet. och/eller innefattar nÄgon form av krig som troligtvis Àger rum under 1900-talet.En annan intressant aspekt Àr att resultatet för de mest omskrivna vÀrldsdelar/lÀnder/titlar/Ärtal/kön och Àmnen egentligen behandlar tvÄ olika typer av artiklar.